Vad beror det på?
Är jag lyckligt lottad som vet åt vilket håll jag vill. Som känner att jag vill och kan kämpa åt det hållet? Är det då svagt av mig att lämna burger king för en oviss framtid? Kommer jag veta vad jag ska göra? Kommer jag klara mig? Eller ska jag gå
i det trygga BK spåret tills det "passar bättre" eller kommer jag lunka in i en trygghet i ett nytt tråkigt jobb? Är jag dum och svag som mår dåligt av detta? Eller mår jag faktiskt dåligt? Är det en rätt, en vettig anledning? Att ge
upp? Eller är det att ge upp? Kommer jag ta mig i kragen och lyckas med det jag vill, eller kommer jag må ännu sämre? Kan jag säga det högt att jag mår dåligt av detta? Känner ångest och känner mig stressad. Att jag är på väg att bli deprimerad
på grund av det här? Eller är det fånigt? Att jag som har sån tur gällande jobb, gällande att veta vad jag vet med mitt liv.. men som sagt, tänk om det inte funkar? Tänk om jag kommer stå där utan uppdrag istället. Vad gör jag då? Söker ett nytt
tråk-jobb och får låta bli att klaga eftersom jag sa upp mig från Burger King? Ska jag skylla mig själv då? Vill jag utsätta mig för den risken? Men samtidigt, ingen utveckling utan chansningar och satsningar. Är detta tillfället jag ska ta vara
på? Och satsa? HJÄLP MIG i att tänka! Jag är förvirrad, jag är rädd. Jag vet inte vad jag ska göra..
Men nu har jag gjort tankarna offentliga...
Som rulltrappan på t-centralen
Rulltrappan stod still hela november.. skulle vara klar 30/11.. rulltrappan stod still hela december, skulle vara renoverad o funka 31/12.. rulltrappan stod fortfarande still 31/12 och enligt skyltarna ska den vara klar 23/2..
Jag känner mig lite som ett renoveringsobjekt som bara skjuts fram, ska bli klar, men skjuts fram igen.. Även om det är mycket som hänt fast det kanske inte syns, så känns det som att allt står still... i alla fall för stunden.. Stunden då jag åker till
jobbet första gången på det nya året. Ett år som inte behöver lika mycket förändring som förra, ett år som känns som att det bara ska bli en transportsträcka tills jag vet vad jag ska göra med mitt liv, men som egentligen kanske handlar om att det
är detta som är livet..
Alltid mycket ångest och funderingar här på bloggen.. jag vet.. Väldigt längesedan jag skrev.. jag vet.. Men vi struntar i sammanfattningen av tiden som gått och fokuserar på hur resten av livet kommer bli! Jag skriver inte för att folk ska tycka synd
om mig, eller för att skryta om mitt liv. Jag skriver för att kanske få lite klarhet i allt. För att göra mer plats i huvet åt annat än bara dessa funderingar.
Dagens fokus är att överleva dagen! Försöka orka stå hela dagen på ömma ben och inte bryta ihop av trötthet.. På med ett leende så kanske jag kan lura mig själv åt minstone att jag är pigg och glad :)
Min syster är bättre än din syster <3
Jag minns inte riktigt när jag mådde såhär bra sist. Livet känns spännande, avslappnat och jag kan njuta av det! Det är även när man mår bra som man inser vad man påminns om allt underbart man har runtomkring sig och en av alla underbara personer jag har i mitt liv är min lillasyster <3
Nu i helgen hamnade vi sittandes vid köksbordet och pratade om allt möjligt, men framför allt pratade vi bland annat om värderingar. Jag kan säga att min syster är sååå mycket bättre än alla andra! Hur hon har kunnat bli så klok kan jag inte förstå, men hon har gjort ett väldigt bra jobb! Finare personlighet får man verkligen leta efter.
Måste bara få dela med mig av lite kärlek <3
Min pärla, min älskling, det finaste som finns! Med tanke på hur bra jag är på att vilja och försöka göra exakt allt på en och samma gång, min förmåga att få kalendern fullbokad ett halvår framåt och paniken jag får över det. Utan Erik hade jag inte klarat mig. Och han hjälper mig inte bara genom mitt hektiska liv, han gör allt för att underlätta och han älskar mig som jag är ändå <3 Att jag har den turen att ha hittat min andra halva av nöten som finns där för mig och som jag på samma sätt vill finnas för honom! Jag är lyckligast i hela universum som har honom!
Bryt ihop och kom igen!
Så slutet på förra veckan blev alltså slutet på den här veckan... Men, men, nu skriver jag iallafall!
Svaret på hur mycket information man kan trycka in i en hjärna är - tydligen väldigt mycket! För förutom att jag haft väldigt mycket med skolan, så har jag haft andra saker på gång också. Jag ska berätta.
Det började egentligen lite grann förra sommaren. Jag började fundera på hur och när jag egentligen skulle få tid att övningsköra och ta körkort... När jag skulle följa med Erik och hans familj någonstans var det ju självklart han som körde, för att övningsköra. Det gjorde inte mig någonting, men ångesten kom krypande. Från det att jag flyttade hemifrån så slutade jag övningsköra ganska tvärt, för det är ju svårt utan någon att köra med liksom och dessutom fick jag lov att börja om från början när jag väl körde med mina föräldrar. Jag kom liksom ingenstans, så det blev extremt tråkigt och jobbigt att köra. Jag gav helt enkelt upp då. Siktade istället in mig på att gå intensivkurs nu i sommar och då kunna ta körkort. Men i julas fick jag bara panik. Jag vet att det är bra att ha körkort och jag behöver ett eftersom jag vill kunna jobba som fotograf. Så ångesten bara växte och växte. Jag visste att mamma, pappa, Erik och alla andra stöttade mig i att gå kursen i sommar, men jag ville bara få det överstökat så att jag kunde släppa paniken.
Det var en eftermiddag i februari jag valde att ta tag i det. När jag var på väg hem efter skolan gick jag in på en trafikskola och köpte mig några körlektioner och ett teoripaket på nätet. Efter det har det varit fullt upp hela veckorna. Jag har haft flera körlektioner och pluggat teori så gott det gått. Så de två sista veckorna i skolan hade jag inte bara skolarbetet att fokusera på, för förra onsdagen hade jag teoriprov och jag klarade det! Så jag tycker att jag lyckades väldigt bra med att trycka in information i hjärnan. Dagen efter var det dags för uppkörning och fy h****te vad nervös jag var. Uppkörningen gick mindre bra... Men med tanke på hur nervös jag var så var det inte så konstigt att det inte gick...
Så efter uppkörningen, och tills för bara någon dag sedan har jag varit helt förstörd och helt slut.. Luften bara gick ur mig och jag har inte gjort mycket på dagarna sedan dess. Jag och Erik har mest försökt ta hand om varandra så gott det går och äntligen börjar jag få mitt glada humör tillbaka. Annars har jag mest vilja begrava mig i sängen.
Så det är på grund av detta som jag uppdaterat väldigt dåligt.
Men nu bär det av hem till Dalarna, tidigare än planerat, men då för att kunna övningsköra fram till nästa inbokade uppkörning som jag faktiskt har snart! Som de flesta har sagt till mig - Bryt ihop och kom igen! Det är exakt vad jag tänker göra!
Rude - Magic!
För exakt ett år sedan idag, satt jag i bilen påväg ner till Sthlm. I veckor hade jag planerat och tagit fram saker jag skulle ha med mig och de senaste dagarna hade varit kaotiska med grejer överallt! För jag skulle ju flytta till Sthlm!
Vi packade in i bilen, tryckte in så mycket det bara gick, åt lunch och sedan var det kramkalas. Hur skulle jag klara att vara ifrån min familj under veckorna? Hur skulle jag och syrran stå ut med att inte se varandra varje dag? Skulle detta över huvud taget gå? Skulle jag få kompisar och trivas på skolan? Jag hade ingen aning om hur det skulle bli. Och när vi sitter där i bilen så får jag höra låten Rude med Magic! För första gången. Ett kort tag efter spelas den på radion igen och igen och igen. Hela resan får jag höra låten och texten liksom fastnar. "Why you gotta be so rude? I'm gonna marry her anyway" Det kändes som att skriva någon på näsan och bevisa att oavsett vad du säger så gör jag det som känns bäst för mig i alla fall. Det var med den tanken och känslan jag flyttade ner till Sthlm. Oavsett vad någon skulle säga eller tycka om mig så skulle jag klara det här och göra det som känns bäst för mig.
Idag hör jag låten igen, fast nu har jag en lite annan känsla än för ett år sedan. Nu vet jag hur det blev och hur det gick. Mitt största problem, som var att hitta till biblioteket där uppropet var, var inget större problem utan jag hittade direkt. Idag står jag med facit i handen och kan se tillbaka på ett väldigt händelserikt och lärofyllt år. Visst, det har varit jobbigt ibland och vissa gånger har jag velat ge upp, men den känslan försvinner snabbt när jag tänker på hur bra det faktiskt blev.
Jag går på en skola jag verkligen trivs på och älskar, jag har fått världens mest underbara vänner och dessutom hittade jag min drömprins! Att åka ner till Sthlm nu är inte längre att åka bort, det är att komma hem! Hem till mitt livet jag bara trodde fanns i drömmen och hem till det som är jag. Så sjukt egentligen att det kan bli såhär bra.
När jag nu hör Rude kan jag se tillbaka på året som gått och veta att jag verkligen skrivit alla som tvivlade på mig, även mig själv, på näsan. För det här gick ju bra! Nu är det bara att fortsätta kasta sig ut i nya äventyr, testa nya gränser och leva livet så som jag vill leva det!
<3
Efter den här sommaren kan jag inte säga mycket mer än att jag verkligen älskar min pojkvän! Han är helt enkelt bäst!
Bästa kvällen i mitt liv!
Bästa kvällen av alla var ändå fredagen! Först och främst var det en väldigt härlig dag och sen på kvällen blev jag bjuden på restaurang <3 Vi åt gott och hade det trevligt och innan vi skulle gå hem stannade vi utanför och fotade lite. När vi skulle gå blev jag fast en stund med kameran och de andra gick i förväg, men Erik stannade kvar med mig. Han drog med mig upp på ett berg med så vacker utsikt så jag fick fota och efter det tog vi en mysig promenad tillsammans. Det känns så underligt att en annan människa kan betyda så mycket för en och att man kan känna så starkt för någon annan, men nu vet jag att det går!
Jobbintervju och audition!
Ja det är mycket som hänt sedan sist nu! Fick sommarlov för några veckor sedan och då prioriterade jag att hänga med kompisar. Så bloggen fick vänta och sedan har det varit full rulle!
Men vi börjar med den största nyheten!
Jag nämnde ju i förbifarten förut om något jobb jag sökt. Jo, det var såhär att jag fick se att det söktes danslärare. Jag har ju varit danslärare för barn förut och tänkte att det vore ett väldigt roligt extraknäck. Så samma eftermiddag skickade jag spontant in en ansökan. Efter några veckor slutade jag hoppas på svar, men fick efter ett tag ett samtal från företaget. De undrade om jag fortfarande var intresserad och gav mig info om en audition som skulle hållas. Detta var för kanske tre veckor sedan nu. Jag gick dit och shit vad jag dansade! Vi fick dansa i grupp och skulle ha lärt oss en koreografi vi skulle dansa. Jag hade tränat som ett djur några kvällar innan och kände att jag skulle kunna göra ganska bra ifrån mig. Väl där var det bara att kötta. Det spelade ingen roll hur mycket svetten rann, det var bara att fortsätta visa hur bra pedagog man kunde vara och hur mycket dansglädje man kunde visa. Vi fick direkt efteråt veta om vi gått vidare till intervju eller inte.
Jag hade gått vidare!!!
Audition skedde en lördag och redan måndagen därpå var det intervju. Det hade jag inte riktigt planerat med, så jag hade släpat ner syrran till sthlm för att vi skulle ha några mysiga dagar ihop. Men hon fick följa med och vänta...
Audition kändes väldigt bra och även intervjun, för JAG FICK JOBBET!!
Nu ska jag på utbildning i augusti och sedan börjar jag jobba i september!!! Och går det bra så har jag fast anställning till våren! Så himla bra!!
Sakta vi gå genom stan
Idag fyller Ann år, så jag packade ryggsäcke i morse så att vi skulle kunna ha picknick efter skolan. Innan Ann hade slutat gick jag och Becca och handlade fika och frukt och sen dukades allt upp och Ann och några fler kom. Efter en lyckad picknick drog vi oss hemåt, men vad gjorde jag och Ann? Jo vi började som vanligt gå. Vi gick och vi gick och vi gick, men vart skulle vi? Det visste vi inte, vi bara följde vattnet och gick en bra sväng genom Stockholm. Det slutade med att vi gått närmare 15 km bara under eftermiddagen/kvällen. Min mätare står just nu på 18.48km så benen känns helt slut... Fast det var det väldigt värt! Att få gå där med Ann i sommarvärmen i solen och få prata med henne om allt mellan himmel och jord gjorde verkligen min dag! Jag har svårt att varva ned nu och tänker bara på hur vackert och bra allt var. Jag har verkligen kommit till rätt ställe, det är jag säker på! Jag älskar människorna här, jag älskar Stockholm och jag älskar skolan! Dessutom kanske jag har ett jobb till hösten, men det får vi se lite längre fram :) Nu ska jag försöka få lite sömn innan sista dagen i skolan imorgon, sen är det bara skolavslutningen på tisdag kvar!!!
April 2014 vs april 2015
Sitter och kollar igenom bloggarkivet från april förra året. Jag minns värmen som var, kaoset i skolan och att jag ändå kunde hålla mig relativt lugn. Jag hade koll på vad jag höll på med och njöt av livet ändå. Jag kommer ihåg hur jag kämpade för att få de betyg jag ville ha, så jag skulle kunna komma in på gymnasiet. Samtidigt kunde jag göra saker jag mår bra av och träning var ingen bristvara. Jag hade även mina kids jag dansade med och jag kommer ihåg känslan när vi äntligen rott projektet i land i mitten av april. Jag var så fruktansvärt stolt över mig själv och så himla glad av vad jag hade lyckats med. Det är skönt att kunna titta tillbaka på saker och känna sig stolt över vad man har gjort och nöjd med vem man är.
Idag har jag inte samma panik över skolan. Visst, det är tufft och jag vill ju självklart göra mitt bästa. Men allt är nytt, jag har inte läst kurser såhär förut och kraven är högre. Det är på ett helt annat sätt nu. Man får lägga upp livet på ett annat sätt. Förra året tränade nästan varje dag och skötte dansen ca 3 timmar i veckan. Dessutom la jag ner en massa extra tid i skolan och hade dans med alla sjuor och åttor. Idag har jag fullt upp med att hinna med en vanlig vardag. Kanske för att jag inte är riktigt van än. Jag får ta hand om mig själv och de jag har runtomkring mig på ett annat sätt än vad jag brukade göra. Förut bodde jag hemma och spenderade omedvetet mycket tid med familjen. Om jag vill spendera mycket tid med dem nu måste det planeras och skrivas in i almanackan. Jag ska gå i skolan, göra läxor och sköta hemmet. Jag måste handla mat och laga mat och jag måste ta hand om relationerna jag har här på ett annat sätt än jag gjorde hemma. För hemma var jag aldrig ensam, jag hade alltid familjen där oavsett om jag ville eller inte. Man behöver inte direkt anstränga sig heller, för ens familj är ens familj och de älskar dig hejdlöst vad du än gör. Nu behöver jag ta mig tid att verkligen vara med dem som betyder något, för blir det ensamt här kommer det kännas VÄLDIGT ensamt... Det är inte så att jag tycker det är jobbigt att ta hand om människorna runtomkring mig här, inte alls, men det blir en omställning och det är något jag gärna gör. Det är när jag gjort allt det här jag kanske hinner ta hand om mig själv träna lite om tiden räcker till. Det är inte direkt så att jag ställer till med något stort projekt nu heller som kräver mycket tid och engagemang, för det kan jag inte just nu.
Så livet har förändrats lite om man jämför med förra året. Jag lever inte i samma lugn och jag är glad om jag ens får ihop vardagen ibland. Men jag är oerhört glad att jag är där jag är idag. Livet blir inte alltid som man tänkt, man får ta det som det kommer och i mitt fall blev det faktiskt mycket bättre än vad jag kunnat drömma om. Trots att jag har svårt att hinna ta hand om mig själ, men jag antar att det löser sig med tiden. Jag försöker leva i nuet och njuta av att jag lyckats ta mig hit.
Nu ska vi se om jag kan fortsätta påsklovets härliga rutiner med mycket träning! Men vi får se, det kommer säkert någonting emellan, fast man kan ju alltid försöka! Så nu ska jag ut och springa!
Livet som inneboende <3
Jag har det sjukt bra här! När jag kommer hem hör jag hur min faster spelar en av de vackraste låtarna jag vet på pianot och min favoriträtt står framdukad på bordet och väntar på mig. Jag ryser bara jag tänker på hur bra jag har det och får kämpa för att hålla tillbaka tårarna när jag lyssnar på den vackra musiken.. Min faster hon kan hon <3
Ett kaotiskt, helknäppt och alldeles underbart halvår! - Det bästa halvåret i mitt liv!
För exakt sex månader sedan började jag gymnasiet i Sthlm nu. Jag kan inte säga annat än att det har varit det bästa halvåret i mitt liv och jag tror inte jag kommer få uppleva ett bättre halvår. Visst, det kan hända roliga och betydelsefulla saker senare i livet, men det är detta halvår som varit startskottet för allt. Det är nu livet började, det var nu jag tog steget och flyttade hit. Det är under detta halvår jag märkt att jag fakiskt klarar av att bo utan min syster, det är under detta halvår jag fått börja göra det jag alltid drömt om att göra (plugga foto och över huvud taget hålla på med foto) och det är under detta halvår jag träffat alla otroligt underbara människor som jag uppskattar extremt mycket idag. Jag har aldrig mått såhär bra och varit såhär lycklig. Så jag vill säga tack! Tack till alla som stöttat mig till att göra det här, tack till alla underbara människor jag träffat som fått detta halvår att bli det bästa och tack till mig själv för att jag vågade satsa.
Man kan inte veta hur saker och ting kommer sluta förrän man testat och ibland lyckas man, ibland inte. Jag tycker iallafall man ska försöka. Jag lyckades hamna i Sveriges finaste stad med de bästa människorna <3
Life...
Det är finurligt hur livet är.
Jag kopplar ihop mycket av mina känslor och minnen till musik. Därför kan det vara jobbigt att lyssna på vissa låtar om det var musik jag hörde när jag gick igenom något jobbigt. Det kan också vara så att när jag lyssnade på den musiken mådde jag väldigt bra och då vill jag inte förstöra det. Jag vill liksom behålla den positiva laddningen i musiken och behålla de bra minnena till den. Då brukar jag låta bli att lyssna på det när jag är låg.
Nu är jag i ett läge där jag kan höra musik jag lyssnade på för ett år sedan då jag mådde riktigt bra, men när jag hör låtarna idag blir jag liksom förvirrad för det som kändes så bra då skulle idag inte riktigt kännas lika bra. För nu mår jag ännu bättre! Livet är lite finurligt, man får hela tiden nya uppfattningar om saker och definitionen om vad tex lycka är förändras ständigt. Men det är kul, jag gillar att uppleva nya saker och att få må bra :-)
En helg i världsklass! <3
Tänk vad skönt det är när man verkligen känner hela vägen in i hjärtat att man hittat rätt. Just det kände jag förra helgen när jag stannade i Sthlm med mina underbara vänner jag har här. Jag hade absolut trott att det skulle bli bra att flytta hit, men kunde jag ana att det skulle kännas SÅ HÄR BRA? Nej, jag tror inte det. Förra helgen var verkligen en helg i världsklass! Bilderna är från fredagen då jag Ellinor och Rebecca gick på stan och såg på när de åkte skridskor i Kungsträdgården. Så dessa bilder har både jag och Rebecca tagit :-)
Jag fotade även lite med Ann under lördagen, men de bilderna har jag inte fixat med än, så det får bli dessa just nu :-) <3 <3
Bästa dagen med bästa systern!
Hade världens bästa dag i skogen med världens bästa syster i slutet på sommarlovet. Vi sprang över en äng när det spöregnade som mest och åt plättar till lunch i en skogsglänta under några träd som skydd från regnet. Vi satt där och frös, åt och lyssnade på musik. Det var verkligen jättemysigt, förutom att vi frös då... Det var så skönt att få lite extra tid med min älskade syster innan jag flyttade. Saknar henne verkligen! Det känns så tomt och tråkigt ibland, tur att skype finns då så att vi kan umgås ändå!
Mitt underbara liv <3
Känner mig så himla tacksam för livet och allt! Är totalt genomlycklig! Så tacksam för alla underbara människor jag har runt mig, för alla fina stunder med alla och för att ni förgyller min vardag så enormt!
Sitter ute på altanen med familjen nu och myser efter en underbar dag hos en fin vän i Rättvik där vi firat hennes silverbröllop med massa trevligt folk och deras fina hund. Var stolt "hundvakt" under kvällen och fotade en del. Därför fick dagens bild bli ett foto av deras hund Fox.
Är så glad över att ha fått vara med dem idag, var verkligen trevligt! Nu sitter jag och kollar igenom bilder från balen och påminns igen om alla underbara människor jag har runt mig! Jag känner bara en stor tacksamhet och lycka! Känner mig fylld av kärlek från kommentarer på både Facebook, instagram, på meddelanden och irl! Jag tror bestämt bilderna från balen i torsdag talar för hur jag känner mig, alltså helt genomlycklig och tokglad! Tack!!! <3
Ps, bilder från balen kommer upp imorgon!!
Det är inte slutet, utan början på något nytt!
Sitter ute i solen och tänker på hur kort tid det egentligen är kvar i skolan nu.. Detta sommarlov blir inget vanligt sommarlov, för till hösten börjar jag gymnasiet och jag tänker prova mina vingar i Stockholm. Det är med både vemod, förväntan, ångest och lycka jag tänker på framtiden som kommer snart. Kanske var det här den sista våren jag kommer bo i denna lilla by utanför Falun. Jag har älskat att växa upp här och bo här, men känner mig väldigt nyfiken på att ta nästa steg. Steget att flytta och börja på något nytt. Träffa nya människor och skapa mina egna rutiner. Kanske kommer det fungera, kanske flyttar jag hem igen, men det vet man inte förrän man provat och prova det ska jag verkligen göra! Sedan får vi se hur det går. Det är lite läskigt att inte riktigt veta hur framtiden kommer bli, jag har ju alltid vetat hur mitt liv kommer se ut, iallafall ända till jag slutar nian. Men nu slutar jag nian, vad händer nu?! Det enda jag vet är att jag börjar gymnasiet någon gång i augusti och att jag kommer bo hos min faster, så helt egna rutiner kan jag kanske inte skapa ;-) Men det ska bli skönt med en förändring, en välbehövlig men väldigt läskig förändring. Såklart blir det svårt att flytta och lämna familjen kvar hemma, särskilt min syster jag står så himla nära, men det ska nog gå. Vi har ju en hel sommar tillsammans först och det är inte direkt att vi aldrig kommer ses igen, den största skillnaden blir väl att vi inte kan krama om varandra när vi vill, annars springer man ju mest om varandra under vardagarna ändå och på helgerna kommer vi kunna ses.
Det ska bli så kul att prova något nytt och vända blad till ett nytt kapitel av livet, men lite konstigt känns det ju att veta att man inte kommer träffa sina klasskompisar man alltid gått i samma klass som lika ofta, nu måste vi ju planera att träffas. Hittills har vi ju alltid åtminstone sett i skolan. Vi får väl lära oss at hålla kontakten ändå.
Vissa skulle kanske se detta som slutet, men vadå för slut? Det är ju bara början på något nytt!
Fast nu ska jag inte tänka på det, nu laddar vi inför balen på torsdag, skolavslutning nästa vecka och sedan ett långt härligt sommarlov med spännande äventyr!
Ibland ska man bara lyssna på magkänslan :-)
Ibland ska man bara följa magkänslan.
Här om dagen skulle jag ut och springa, men kände redan efter några hundra meter att jag inte skulle orka springa, så jag gick nästan hela rundan. Det var så härligt att se allt växtligt som vilken dag som helst skulle explodera och blomma ut och samtidigt höra fågelkvittret. Det blev en härlig promenad. Idag var jag ut igen, men sprang då på som en galning! ;-) Provade även en ny väg jag aldrig gått på förut, men magkänslan sa mig att jag skulle känna igen mig efter ett tag och det gjorde jag också. När jag kom hem ville jag göra slut på de sista krafterna och körde andra övningar när jag tränade styrka.
Det är viktigt att lyssna på magkänslan ibland och göra det som känns bäst. Orkar man inte springa hela vägen, strunta i det då! Gå och njut av promenaden, man tar igen det en annan gång. Fast man ska inte göra en grej utav det heller, ibland ska man även strunta i magkänslan och bara köra på. Det är en svår balansgång ibland, men det är så himla skönt när man klarar balansera en stund!
Mycket att stå i, men snart är det över.
En blombild från förra helgen och en bild från en cykeltur vi tog i fredags får avsluta denna vecka.
Har haft mycket att stå i hela veckan, även nästa vecka ser liknande ut...
Hade dansuppvisning med mina underbara kids idag! Vilken känsla att äntligen vara i mål med detta projekt! 12 veckor har gått sedan själva dansen började och förarbetet höll på ett antal veckor innan. Det har varit jobbigt och vi har haft våra svackor, men det har även varit kul och såå utvecklande! :-D Detta är en upplevelse jag sent kommer att glömma. Fast roligast idag var ju förstås när jag själv fick dansa för publiken ;-)
Nu väntar sista veckan innan ett välbehövt påsklov :-) Ska försöka göra klart allt skoljobb så jag slipper plugga på lovet ;-)