Som rulltrappan på t-centralen
Rulltrappan stod still hela november.. skulle vara klar 30/11.. rulltrappan stod still hela december, skulle vara renoverad o funka 31/12.. rulltrappan stod fortfarande still 31/12 och enligt skyltarna ska den vara klar 23/2..
Jag känner mig lite som ett renoveringsobjekt som bara skjuts fram, ska bli klar, men skjuts fram igen.. Även om det är mycket som hänt fast det kanske inte syns, så känns det som att allt står still... i alla fall för stunden.. Stunden då jag åker till
jobbet första gången på det nya året. Ett år som inte behöver lika mycket förändring som förra, ett år som känns som att det bara ska bli en transportsträcka tills jag vet vad jag ska göra med mitt liv, men som egentligen kanske handlar om att det
är detta som är livet..
Alltid mycket ångest och funderingar här på bloggen.. jag vet.. Väldigt längesedan jag skrev.. jag vet.. Men vi struntar i sammanfattningen av tiden som gått och fokuserar på hur resten av livet kommer bli! Jag skriver inte för att folk ska tycka synd
om mig, eller för att skryta om mitt liv. Jag skriver för att kanske få lite klarhet i allt. För att göra mer plats i huvet åt annat än bara dessa funderingar.
Dagens fokus är att överleva dagen! Försöka orka stå hela dagen på ömma ben och inte bryta ihop av trötthet.. På med ett leende så kanske jag kan lura mig själv åt minstone att jag är pigg och glad :)
Kommentarer
Trackback