Då kommer ångesten över ledighet istället...
Yes, jag planerade en sommar utan ledighet för att jag ville fokusera på att jobba. När jag nu känner hur trött man blir och hur väl man behöver ledighet känns det jobbigt att inte få vara ledig för än jag vet inte när... skolfoto slutar i oktober någon gång och efter det får vi se vad som händer! Att mamma, pappa och syrran varit utomlands och haft det bra gjorde mig bara ännu mer avundsjuk. Men man lär av den hårda vägen och nu har jag planer på att vara ledig i höst istället! Det finns mycket jag vill göra så vi får se vad jag börjar med!
Nu vet ni i alla fall vad som hänt med mig de senaste veckorna!
Ja, då var det nu måndag efter studenten och jag skulle gå till jobbet. Det kändes spännande och jag hade en positiv inställning till det hela! Men att jobba på restaurang visade sig vara något annat än vad jag föreställt mig... När jag planerar saker gör jag det oftast utifrån mitt eget perspektiv, som fem till för några år sedan bara handlade om mig. Om vad JAG ville. Så att jobba på restaurang på nätterna och vara ledig dagtid trodde jag inte skulle bli ett problem. Men jag insåg snabbt att det inte funkade. Jag kan inte rå för att jag är stört kär i en alldeles underbar kille som förgyller mitt liv gör det till en dröm. Men att då inte få se varandra flera dagar i rad för att vi jobbar om varandra, det var väldigt jobbigt. Att sedan ligga och sova medan alla andra vaknade och drog till jobbet, för att själv åka till jobbet när alla andra åker hem, det kändes inte ultimat. Jag lever för de människor jag har runtomkring mig. Det är att få vara i familjen och vännernas närvaro som får mig att må bra. Så arbetstiderna jag fick kändes hemska. Att jag dessutom fick jobba som kock var inte heller min grej. Jag hade sju arbetsdagar på mig att lära mig 26 recept utantill och när jag bara kunde få in 2 recept i skallen kändes det som en omöjlighet och jag satte mig på tvären för mig själv. Jag ville inte längre och bad om att få byta arbetsuppgifter. Det gick tyvärr inte förrän efter sommaren och det var antingen fortsätta som det var eller vänta till oktober när jag kommer tillbaka från skolfoto. Så det blev vänta.
Samma dag som jag bad om att få byta arbetsuppgifter hade jag ringt till posten för att senor de fortfarande behövde sommarvikarier. Jag fick en intervju redan dagen därpå. Så nu hade jag alltså "slutat" på Vapiano (restaurangen) på måndagen, gick på intervju på posten på tisdagen och började jobba på posten på onsdagen. Och där är vi nu idag.
Men jag har faktiskt aldrig haft ett riktigt sommarjobb. Jag har jobbat några veckor på pappas jobb, men kan inte direkt säga att det var helt frivilligt, kände mig tvungen bara för att alla andra skulle jobba.. Sen har jag inte velat ta tag i det. Och restaurang trodde jag skulle bli min grej och att jag skulle tycka om det! Men det blev inte riktigt så. Nu har jag jobbat på posten i 3 veckor och det är det längsta jag haft ett "riktigt" jobb! Så jag är väldigt glad att det fungerar och jag ser absolut att jag kommer kunna arbeta kvar till sommarens slut!
Vi börjar med STUDENTEN!!! Amsterdam kan jag berätta mer om senare :)
Min student var HELT UNDERBAR!!! Jag kan säga att jag var nervös över hur hemskt det skulle kännas. Jag har alltid gråtit på skolavslutningar och avslutningen då jag helt och hållet lämnar skolvärlden (för ett tag i alla fall) trodde jag bara skulle bestå av gråt. Men oj så fel jag hade!
Tidigt tidigt på morgonen steg jag upp för att göra mig klar. Jag skulle till en kompis för att ha champangefrukost. Det var väldigt trevligt och vi åt tårta, jordgubbar, kakor och drack såklart bubbel! Sen åkte vi till skolan för att bli fotograferade. Efter fotograferingen var det mys med klassen och våra foto-lärare inne på Xenter och då grät jag en del. Men det gick faktiskt över! Sedan var det avslutning i aulan innan utspring! Och jag hade ett leende på läpparna hela tiden! Eller, självklart satt gråten i halsen vid ett antal tillfällen, men det gick ändå bra!
Då jag kände mig stressad för att få klart skolan hade jag bett mamma och pappa att fixa studentfirandet åt mig. Men jag trodde inte att de skulle fixa det så bra som det blev! De hade bjudit allt och alla som jag skulle ha velat ha där! Tråkigt nog kunde inte alla komma, men jag blev så lycklig att de som kom faktiskt var där - för min skull dessutom! Efter urspringet åkte vi flak med alla esteter och sedan bar det iväg till hemlig ort för min del. Men jag förstod efter ett tag att vi skulle hem till min kära faster där jag var inneboende halva min gymnasietid <3 Där åt och drack vi och hade en underbar kväll! Men jag som vaknat redan vid 4 första gången på morgonen för att jag var rädd att försova mig, var extremt trött på kvällen och alkoholen gjorde det inte bättre ;) men trevligt hade vi och jag är sååååå nöjd med hur min student blev!
Det är mycket som har hänt sen sist! Jag har varit i Amsterdam, tagit studenten och känt lycka och eufori för att ett nytt kapitel i livet börjat. Jag har börjat jobba inom restaurang, för att sedan känt extrem ångest över att inte veta vad jag vill göra exakt, så jag har gråtit i massor för att jag plötsligt "tappade bort" mig själv. Jag har känt mig vilsen och slutade jobba på restaurang. Istället började jag på posten, där jag aldrig trodde att jag skulle trivas, men nu trivs ganska bra med!
Jag har umgåtts med människor jag tycker om, jag har saknat personer jag tycker om väldigt mycket, jag har känt mig 100% säker på att jag gör rätt, för att i nästa stund tveka och velat ändra mig. Det har varit mycket fram och tillbaka, vilket egentligen bara betyder att jag varit mig själv fullt ut!
För som alla i min närhet borde veta, är mitt mellannamn Ambivalent...
Men nu känner jag att det hänt lite för mycket i livet för att bara hålla allt i huvudet. Jag måste få skriva ner det jag tänker på och då får det resultera i några blogginlägg!