Rude - Magic!

För exakt ett år sedan idag, satt jag i bilen påväg ner till Sthlm. I veckor hade jag planerat och tagit fram saker jag skulle ha med mig och de senaste dagarna hade varit kaotiska med grejer överallt! För jag skulle ju flytta till Sthlm! 

Vi packade in i bilen, tryckte in så mycket det bara gick, åt lunch och sedan var det kramkalas. Hur skulle jag klara att vara ifrån min familj under veckorna? Hur skulle jag och syrran stå ut med att inte se varandra varje dag? Skulle detta över huvud taget gå? Skulle jag få kompisar och trivas på skolan? Jag hade ingen aning om hur det skulle bli. Och när vi sitter där i bilen så får jag höra låten Rude med Magic! För första gången. Ett kort tag efter spelas den på radion igen och igen och igen. Hela resan får jag höra låten och texten liksom fastnar. "Why you gotta be so rude? I'm gonna marry her anyway" Det kändes som att skriva någon på näsan och bevisa att oavsett vad du säger så gör jag det som känns bäst för mig i alla fall. Det var med den tanken och känslan jag flyttade ner till Sthlm. Oavsett vad någon skulle säga eller tycka om mig så skulle jag klara det här och göra det som känns bäst för mig.

Idag hör jag låten igen, fast nu har jag en lite annan känsla än för ett år sedan. Nu vet jag hur det blev och hur det gick. Mitt största problem, som var att hitta till biblioteket där uppropet var, var inget större problem utan jag hittade direkt. Idag står jag med facit i handen och kan se tillbaka på ett väldigt händelserikt och lärofyllt år. Visst, det har varit jobbigt ibland och vissa gånger har jag velat ge upp, men den känslan försvinner snabbt när jag tänker på hur bra det faktiskt blev. 

Jag går på en skola jag verkligen trivs på och älskar, jag har fått världens mest underbara vänner och dessutom hittade jag min drömprins! Att åka ner till Sthlm nu är inte längre att åka bort, det är att komma hem! Hem till mitt livet jag bara trodde fanns i drömmen och hem till det som är jag. Så sjukt egentligen att det kan bli såhär bra.

När jag nu hör Rude kan jag se tillbaka på året som gått och veta att jag verkligen skrivit alla som tvivlade på mig, även mig själv, på näsan. För det här gick ju bra! Nu är det bara att fortsätta kasta sig ut i nya äventyr, testa nya gränser och leva livet så som jag vill leva det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback