flowjoy.blogg.se

Ja, då var det nu måndag efter studenten och jag skulle gå till jobbet. Det kändes spännande och jag hade en positiv inställning till det hela! Men att jobba på restaurang visade sig vara något annat än vad jag föreställt mig... När jag planerar saker gör jag det oftast utifrån mitt eget perspektiv, som fem till för några år sedan bara handlade om mig. Om vad JAG ville. Så att jobba på restaurang på nätterna och vara ledig dagtid trodde jag inte skulle bli ett problem. Men jag insåg snabbt att det inte funkade. Jag kan inte rå för att jag är stört kär i en alldeles underbar kille som förgyller mitt liv gör det till en dröm. Men att då inte få se varandra flera dagar i rad för att vi jobbar om varandra, det var väldigt jobbigt. Att sedan ligga och sova medan alla andra vaknade och drog till jobbet, för att själv åka till jobbet när alla andra åker hem, det kändes inte ultimat. Jag lever för de människor jag har runtomkring mig. Det är att få vara i familjen och vännernas närvaro som får mig att må bra. Så arbetstiderna jag fick kändes hemska. Att jag dessutom fick jobba som kock var inte heller min grej. Jag hade sju arbetsdagar på mig att lära mig 26 recept utantill och när jag bara kunde få in 2 recept i skallen kändes det som en omöjlighet och jag satte mig på tvären för mig själv. Jag ville inte längre och bad om att få byta arbetsuppgifter. Det gick tyvärr inte förrän efter sommaren och det var antingen fortsätta som det var eller vänta till oktober när jag kommer tillbaka från skolfoto. Så det blev vänta. 

Samma dag som jag bad om att få byta arbetsuppgifter hade jag ringt till posten för att senor de fortfarande behövde sommarvikarier. Jag fick en intervju redan dagen därpå. Så nu hade jag alltså "slutat" på Vapiano (restaurangen) på måndagen, gick på intervju på posten på tisdagen och började jobba på posten på onsdagen. Och där är vi nu idag.

Men jag har faktiskt aldrig haft ett riktigt sommarjobb. Jag har jobbat några veckor på pappas jobb, men kan inte direkt säga att det var helt frivilligt, kände mig tvungen bara för att alla andra skulle jobba.. Sen har jag inte velat ta tag i det. Och restaurang trodde jag skulle bli min grej och att jag skulle tycka om det! Men det blev inte riktigt så. Nu har jag jobbat på posten i 3 veckor och det är det längsta jag haft ett "riktigt" jobb! Så jag är väldigt glad att det fungerar och jag ser absolut att jag kommer kunna arbeta kvar till sommarens slut!