En lysande hiss



Jag kan nog säga att jag är ganska bra på att utnyttja "vardagsmotion"... För nästan alltid när jag inte sover med Erik och han ser till att jag stiger upp i tid, får jag alltid springa till tunnelbanan... Här om morgonen fick jag stressa en del och när jag då även missade pendeln kollade jag runt lite på perongen och fick se en lysande hiss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback