Ta mig härifrån, till en plats där jag kan andas!
Där sitter man med hela vackra världen runt sig och det enda man vill är att på något sätt bara komma därifrån.
Det var exakt så jag kände när jag hade sjukt mycket i skolan. Det påverkade hela mig, jag var konstant stressad, trött och hade ingen lust till någonting. Vi fick en fotouppgift i skolan att ta en egen kreativ bild och detta är två av mina! Ja, det var kallt att stå där i tunn klänning en tidig morgon i oktober då både frosten och dimman låg kvar. Men bra bilder blev det ju! :)
På äventyr med Ellinor del 2
Vi gick till något intressant ställe uppe på en kulle, men förs passerade vi några snygga hus. Väldigt vacker skog var det där och helt plötsligt kom vi till något slags "tempel" eller vad man ska kalla det. Jag vet inte varför, men av någon anledning fastnar jag för byggnader som har pelare och grejer. Väldigt snyggt är det iallafall.
På äventyr med Ellinor del 1
För några veckor sedan drog jag och Ellinor ut på stan efter skolan. Lagomt trötta efter en lång dag i skolan tog vi en fika, blev lite socker-höga och sedan bar det av! Vi köpte chips på vägen och sedan fick vi se vart vi hamnade. Vi hittade något berg bredvid en väg och jag kan säga att ja, det blåste en hel del! Vi gjorde det bra som både tog oss upp och ner och lät bli att blåsa ner. Efter äventyret blev det en sväng på stan! En mycket bra dag måste jag säga och fler bilder kommer!
Det var inte igår...
(bild inspirerad av Lennart Nilsson)
Ja jag lever, tack och lov gör jag det, men det har varit sjuuuukt mycket nu! Jag är inte den som brukar klaga och inte heller den som klagar mycket och gärna och absolut inte för att få medlidande. Klaga vill jag absolut inte behöva göra, men som sagt har det varit mycket nu...
Sommaren som tog slut för ett tag sedan (ja just det, den har tagist slut och det har jag missat helt) var ju inte direkt lugn och att jag hade mycket tid över. Nej, det var saker som hände hela tiden och det njöt jag av. Nu har livet fortsatt så och tempot har ökat ännu mer. Hinner jag med? Hinner jag verkligen hämta andan? Jag vet faktiskt inte. Just nu känns det som att jag bara springer och springer och när som helst kommer jag falla ihop och då blir det svårt att ta sig upp igen. Så om jag kanske kunde försöka bromsa tempot innan det händer skulle det vara väldigt bra.
Senaste månaden har jag haft fullt upp med läxor, mått sådär själv då jag blev väldigt låg ett tag och sedan förkyld en sväng och nu har jag så mycket med skolan och allt som snurrar i huvudet så jag undrar hur jag mår egentligen. Men eftersom att jag har världens bästa pojkvän, vänner och familj som stöttar och hjälper mig så kommer jag nog snart ur det här. Jag börjar få koll på plugget och nu gäller det bara att försöka komma tillbaka till mitt vanliga jag och slappna av igen.
Men då vet ni iallafall att jag lever, vart jag har varit och jag gör mitt bästa och är nog på banan snart igen.
Ja just det! Bilden! Vi var och tittade på en utställning av Lennart Nilssons bilder med klassen förra veckan och skulle då ta en egen inspirationsbild. Detta blev min bild, av en clementinklyfta. Jag har tagit bättre inspirationsbilder innan, men med tanke på allt annat jag var tvungen att göra är jag glad att jag fick till en bild över huvud taget! :) Ibland måste man nöja sig med OKEJ, det måste inte vara PERFEKT jämt.